tisdag 31 december 2013

Fun with flags pt 11

Introducing a NEW QUIZ, inspired by Sheldon in "Big bang theory" comedy show. All the flags, coat of arms etc. shown here were up to date in 1957. Do YOU know the answer?

Q: The president's flag. Which country?

måndag 30 december 2013

Fun with flags pt 10

Introducing a NEW QUIZ, inspired by Sheldon in "Big bang theory" comedy show. All the flags, coat of arms etc. shown here were up to date in 1957. Do YOU know the answer?

Q: To what context does all these flags belong?

söndag 29 december 2013

Fun with flags pt 9

Introducing a NEW QUIZ, inspired by Sheldon in "Big bang theory" comedy show. All the flags, coat of arms etc. shown here were up to date in 1957. Do YOU know the answer?
Q: The flag of a territory in Europe. To which state does this province belong today?

lördag 28 december 2013

Fun with flags pt 8

Introducing a NEW QUIZ, inspired by Sheldon in "Big bang theory" comedy show. All the flags, coat of arms etc. shown here were up to date in 1957. Do YOU know the answer?
Q: What is the tool in this flag used for?

Karl Petermann 1937-2013

Karl Petermann var en mångsidigt begåvad person och när vi träffades var han alltid full av idéer om hur han och jag skulle kunna arbeta tillsammans ännu en gång. Det känns tungt att han är borta, han hade haft mycket mer att ge. Vi får nu glädja oss åt att ha fått möta honom och ta del av hans verk. Hans gärning skulle kunna bli en tjock bok med ett antal cd-skivor som bilagor!
Jag hade nöjet att samarbeta med Karl Petermann ett antal gånger. Dels gjorde vi några radioinslag med delar av hans musikaliska gärning, dels en artikelserie om Blekinges historia som så småningom blev en bok. Med lika delar fantasi och noggrannhet skapade han bilder av händelser i Blekinges historia som aldrig tidigare hade gestaltats. Jag minns exempelvis att han lade ner stor möda på att ta reda på hur stigbyglarna såg ut på 1400-talet. Han hade en särpräglad humor också: i samma teckning där stigbyglarna skulle in, placerade han mig som medeltida krigare - naturligtvis utan att jag märkte det förrän boken var tryckt! Hans teckningar vore för övrigt värda mycket mer uppmärksamhet än den utställning som för ett antal år sedan kunde ses i Konserthusteaterns foajé.
Han var också ständigt engagerad i utvecklingen av kulturlivet i Karlskrona och Blekinge. Inte sällan kritisk till vad som gjordes eller kanske framförallt vad som inte gjordes för att främja musik och annan kultur. Men trots att han var bleking från födseln, var hans perspektiv inte begränsade, tvärtom var det med utgångspunkt från upplevelser och erfarenheter från den stora världen som han uppmanade oss i Karlskrona att lyfta oss i håret. För Karl Petermann var det självklart att man måste sträva efter hög kvalitet och därför känns det för mig desto mera hedrande att han önskade fortsätta samarbetet. Tyvärr hann vi aldrig göra den där reportageboken om städerna runt Östersjön. Det hade varit ett sant nöje! Med Karl Petermann som ressällskap hade det aldrig blivit tråkigt.

fredag 27 december 2013

Fun with flags pt 7

Introducing a NEW QUIZ, inspired by Sheldon in "Big bang theory" comedy show. All the flags, coat of arms etc. shown here were up to date in 1957. Do YOU know the answer?
Q: Which country had this coat of arms?

torsdag 26 december 2013

Fun with flags pt 6

Introducing a NEW QUIZ, inspired by Sheldon in "Big bang theory" comedy show. All the flags, coat of arms etc. shown here were up to date in 1957. Do YOU know the answer?
Q: What is the name of the "Capitol" where it is most appropriate to use this flag?

onsdag 25 december 2013

Fun with flags pt 5

Introducing a NEW QUIZ, inspired by Sheldon in "Big bang theory" comedy show. All the flags, coat of arms etc. shown here were up to date in 1957. Do YOU know the answer?
Q: In which african country was this the president's flag?

tisdag 24 december 2013

Fun with flags pt 4

Introducing a NEW QUIZ, inspired by Sheldon in "Big bang theory" comedy show. All the flags, coat of arms etc. shown here were up to date in 1957. Do YOU know the answer?
Q: In which country was this a sign for a member of the cabinet?

måndag 23 december 2013

Fun with flags pt 3

Introducing a NEW QUIZ, inspired by Sheldon in "Big bang theory" comedy show. All the flags, coat of arms etc. shown here were up to date in 1957. Do YOU know the answer?
Q: This is a historical flag, from the 1800's. What does the white cross on red mean?

söndag 22 december 2013

Fun with flags pt 2

Introducing a NEW QUIZ, inspired by Sheldon in "Big bang theory" comedy show. All the flags, coat of arms etc. shown here were up to date in 1957. Do YOU know the answer?
Q: In what country was this the flag for the head of state?

lördag 21 december 2013

Fun with flags pt 1

Introducing a NEW QUIZ, inspired by Sheldon in "Big bang theory" comedy show. All the flags, coat of arms etc. shown here were up to date in 1957. Do YOU know the answer?
Q:
This is a special flag from the former Soviet Union. What was it for?

The right answer is: This is tre flag of the Soviet Navy. Many people in Blekinge got to see this in October 1981 when a Soviet submarine went ashore. 

I got these answers on my Facebook time line: Anders Björngreen: Detta är Sovjetunionens örlogs-flagga. Den satt på den så kallade U 137, tex.
Roland Janicke: Ja den fick jag se på nära håll på Gåsefjärden

söndag 1 december 2013

Nightingale. Öland island, Sweden





Stenåldern i Blekinge del 3 Mörrum





Stenåldern i Blekinge del 3





Stenåldern i Blekinge del 4





Stenåldern i Blekinge del 5





Harry Martinson och radiodramatiken





lördag 30 november 2013

Aniara - sista dagen på turnén i Blekinge





Aniara i Blekinge dagen efter premiären





Sagan om Harry, Carl-Axel och Aniara del 4





Sagan om Harry, Carl-Axel och Aniara del 3





Sagan om Harry, Carl-Axel och Aniara del 2





Sagan om Harry, Carl-Axel och Aniara del 1





fredag 29 november 2013

Ingemar Norrlid berättar om Olofströmskonflikten 1915-16





lördag 23 november 2013

Stenåldern i Blekinge del 2





Stenåldern i Blekinge del 1





fredag 22 november 2013

Väntans högtid - "arbetskopia"





torsdag 21 november 2013

Staffansvisa från Farabol - Kristin Borgehed och Astrid Selling





söndag 17 november 2013

Varför blir somliga arga på modern konst? Intervju m Cecilia Nelson





lördag 26 oktober 2013

Årskrönika Blekinge 1987 (utdrag)





lördag 19 oktober 2013

Harry Martinson-jubileet i Jämshög 2004





Stefan Edman får jubileumspris 2004





fredag 18 oktober 2013

Blekinge Torhamns socken dialektexempel





onsdag 16 oktober 2013

Dragspelsstämma i Nogersund 2003 del 2





Dragspelsstämma i Nogersund 2003 del 1





fredag 4 oktober 2013

Magnus köpte (nästan) sista exemplaret av Aniara





torsdag 3 oktober 2013

Projektledare Roger Tónlist om varför BTH var representerat på Bokmässan





Kim M Kimselius sammanfattar bokmässan 2013





tisdag 1 oktober 2013

Gunnar Westberg och Åke Widfeldt om nutidens kärnvapenhot.





lördag 28 september 2013

Karl Petter Äng, debuterande författare på Bokmässan i Göteborg





Tommy Olofsson poet, litteraturvetare mm - intervju på Bokmässan





Björn Larsson på De litterära sällskapens scen 27 sep 2013





torsdag 26 september 2013

Elisabeth Rynell på De litterära sällskapens scen 26 sep 2013





Siri Sewall berättar om sina intryck av Bokmässan i Göteborg





söndag 22 september 2013

Jag minns deras röster - I remember their voices

In english below! En ofrånkomlig följd av att bli äldre, är att människor som man mött, arbetat tillsammans med, kort sagt: tycker sig känna, att dessa människor går bort. Idag tänker jag extra mycket på min far, Eric, som dog detta datum för fem år sedan. 

Vi minns olika personer av olika skäl och för olika karaktärsdrag, rätt eller fel. Den som skriver historien (antingen det sker muntligt eller skriftligt) har en stor makt. Det har till och med bevisats att det är möjligt att få människor att komma ihåg saker som inte har hänt. De är fullständigt övertygade, övertalade av en skicklig "historieskrivare".

För mig är hörselminnen viktiga. Kanske är det så för alla, men jag tycker att jag kan återkalla rösterna bättre än ansiktena. Det vill säga om jag inte har tillgång till hjälp i form av fotografier eller filmer. Det är märkligt, men vi är så många miljarder på jorden, ändå har var och en sin egen speciella röst. Inte minst när jag är trött, eller håller på att somna, kan det hända att jag "hör" en känd röst. Inte på det sättet att jag "hör röster" som ger befallningar som man har hört talas om hos en del psykiskt drabbade. Nej, det är ofta enstaka fraser, eller ord, som är typiska för just den personen och med den personens speciella intonation.

Jag har inte hört någon påpeka detta, men det kanske beror på att vi numera är så extremt koncentrerade på bilder. Stillbilder eller rörliga. Ljud idag är väldigt ofta detsamma som musik. Men rösten är ju så otroligt uttrycksfull. Vi kan lära oss mycket om våra medmänniskor om vi bara lyssnar på hur det sägs. Om vi bara tar in den bokstavliga meningen är vi dömda att misslyckas i kommunikationen. Ironi är ju ett extremt exempel på detta. Den som inte är mottaglig för ironin kommer ständigt att missförstå vad som sägs. Det är därför det är så extremt olämpligt att använda ironi i kommunikationen med barn.

Vad har då detta med min far att göra? Jo, ända sedan han dog, en höstgrå dag för fem år sedan, har jag ibland återkallat ett sådant hörselminne. Det är mycket enkelt, det var ett speciellt sätt han hade att säga mitt namn. Kanske när han skulle väcka mig de tidiga morgnar när vi skulle ut och vittja siknät. Jag är extremt lättväckt, så han visste att han inte behövde ta i.

Röster är som fingeravtryck, de är typiska. Även om den som talar är extremt förkyld, känner vi igen de karakteristiska dragen. Hörselminnen kräver inga stora ansträngningar, kanske det räcker med att det är någorlunda tyst i omgivningen. Man brukar ibland tala om att en "röst har tystnat". Men stämmer det? Tänk efter: kanske är det likadant för dig som för mig? Kanske du också inom dig kan höra röster från dem du har känt. Det är inte skrämmande, tvärtom tröstande, tycker jag. Och om det är likadant för många, är det ju desto viktigare att vara noga med vad man säger - för det du säger idag, kan vara en annan människas minne om femtio år!
Foto: Duane Anderson 1996.
Today I think about my father Eric, who died this date five years ago .

We remember different people for different reasons and for different traits , right or wrong. Whoever writes the story ( be it oral or written ) has a great power. It has even been proven that it is possible to get people to remember things that have not happened. They are convinced, persuaded by skilled "historians".

To me, auditory memories are important. Perhaps they are so for everyone, but I think I can recall voices better than faces. That is, if I do not have access to assistance in the form of photographs or films. It is strange, we are so many people on earth, yet each has its own special voice. Especially when I'm tired, or falling asleep , it may happen that I "hear" a well-known voice. Not in the way that I "hear voices" commanding me to do things. No, it is often occasional phrases or words that are typical for that person and that person's special intonation.

I have not heard anyone share this experience, but maybe it's because we are nowadays so extremely focused on images. “Sound” today is very often the same as “music”. But the voice of a human being is so incredibly expressive. We can learn much about our neighbors if we just listen to how they express themselves. If we just take in the literal sense, we are doomed to failure in communication. Irony is of course an extreme example of this. Anyone who is not susceptible to irony will constantly misunderstand what is being said. That is why it is so extremely inappropriate to use irony in communication with children.

What has this got to do with my father? Well, ever since he died , a cloudy day five years ago, I have sometimes recalled such sound/voice memories of his voice. It is very simple; it was a special way he had to say my name. It sounds as when he woke me up early mornings when we were about to go out fishing. I am extremely easy to wake up, so he knew he did not have to use a strong voice.


Voices are like fingerprints, they are typical. Even if the speaker has a severe cold, we recognize the characteristic features in the voice. Sound memories requires no great effort, perhaps it is enough that it is reasonably quiet around you. In Swedish obituaries we often read that “a voice is silenced”. But is that correct? Perhaps you share my experience? Maybe you also can hear the voices of those you've known . It's not scary, on the contrary I find it comforting. And if it's the same for many people, it's even more important to be careful what you express - for what you say today, can be another person's memory fifty years from now!

tisdag 16 juli 2013

Walter Olvik till minne

1980 eller 1981, den erfarne journalisten Walter Olvik
 var ett gott stöd för en ung man på första riktiga jobbet!
Radiomannen Walter Olvik har hastigt avlidit i en ålder av 76 år. Därmed har ännu en av Radio Blekinges pionjärer från den 29 augusti 1977 lämnat oss. Walter var en försynt person som inte startade konflikter utan orsak. Han älskade verkligen radiomediet, var en produktiv journalist och blev en av den tidiga lokalradions mest kända röster. Men en av sina mest bestående insatser hade han redan gjort under sina år som tidningsjournalist: han räddade Karlskronas unika inre kustlandskap från den miljömassaker som planerades av stadens styrande.

Det var nämligen meningen att den nuvarande motorvägsliknande infartsleden över Vämö skulle kompletteras med en lika stor trafikapparat över Dragsö och vidare mot Nättraby. "Västerleden" stoppades tack vare den opinionsbildning som Walter Olvik bedrev som kommunreporter - och som inte precis gjorde honom populär i "framstegsvänliga" kretsar. Det fanns alltså en ansenlig andlig styrka och civilkurage hos denne spenslige och till synes oförarglige stockholmsyngling.

Han har berättat för mig hur lycklig han blev när jobben på Radio Blekinge annonserades ut - det måste ha varit 1976, det år han fyllde 40. Sedan ungdomen hade han drömt om att få arbeta med radio, men hade aldrig fått möjligheten tidigare. I stället hade han bland annat harvat på en del lokaltidningar runt om i landet, bland annat Oskarshamns-Tidningen. Jag tror det var i den vevan han träffade sitt livs kärlek Lilian, som kom från de nordvästliga delarna av Kalmar län.

Så hamnade han i Karlskrona, där han hann med att arbeta först på Blekinge läns tidning och därefter på Sydöstran. När Walter Olvik och de övriga pionjärerna på lokalradion flyttade in i det dåvarande radiohuset på Alamedan 22 var han knappast den mest radikale i gänget trots att han som han berättade för mig hade blivit mera "vänster" med åren. Detta var som många minns mitt i den era då journalisthögskolan av spefulla borgerliga ledarskribenter kallades "kommunisthögskolan". Walter Olvik fick en del arbetskamrater som sprungit ur denna radikala vänster och framstod därför som en av de mera konservativa, men det berodde nog mest på vad man jämförde med. I vilket fall som helst hade Walter Olvik inga problem med att samarbeta med sina kollegor, för mig var han i mångt och mycket en mentor.

Walter Olvik var dessutom kristen. Inte av födsel och ohejdad vana, utan verkligen troende, även där med utgångspunkt från en omvändelse och personlig övertygelse. Också detta sågs naturligtvis med skepsis av en del av hans omgivning. I själva verket innebar sannolikt Walter Olviks närvaro och påverkan på programutbudet att Radio Blekinge slapp att framstå som alltför ensidigt.

Han var dessutom fena på att producera, möjligen därför att han insåg att lokalradions resurser var så små att man måste hushålla med dem. Walter Olvik intervjuade effektivt och vant, sedan klippte han till inslag och program ännu snabbare, med så lite krångel som möjligt. Vi som kom till lokalradion mer eller mindre direkt från journalistutbildningen orkade några år ha en högre ambition, men Walter Olviks metod passade bättre för en allt knappare ekonomi och längre sändningstider.

Walter Olvik var länge ansvarig för programverksamheten vid Radio Blekinge och därmed styrande hand bakom något som många vill kalla en guldålder. Det var program som idag skulle kunna platsa i P1 men knappast i P4. En annan arbetsuppgift som Walter Olvik trivdes med var att sätta samman spellistor för klassisk musik i P2, något han passade för perfekt med sin stora kunskap och intresse.

Under senare år arbetade Walter mycket som "sändare" det vill säga nyhetspresentatör och han hoppade till och med in en del efter pensioneringen. Kärleken till radiomediet fanns kvar och det var fortfarande BBC som var idealet. Rösten har tystnat, men vi är många som minns hur den lät och saknar den!

fredag 7 juni 2013

Bertil Andersson berättar om ramsågen från Hasslö båtvarv





torsdag 6 juni 2013

Mats Fagerström berättar om Björkeryds bruksmiljödag





onsdag 5 juni 2013

Björkeryds bruksmiljödag - Birgith Juel berättar





söndag 5 maj 2013

Sång 79 ur Aniara med Joakim Dominique.





Staffan Söderblom om Harry Martinsons diktning del 2





Staffan Söderblom om Harry Martinsons diktning del 1





fredag 3 maj 2013

Jesper Weithz om Harry Martinson





lördag 9 februari 2013

Margit Lilliehorn Nilsson 1931-2013


Berit och Birger, Margit och Lennart. Foto: Eric Lönnbom
Margit var en person man omedelbart fick respekt för. Hon var snabb, rationell, klok och hade nära till skrattet. Hon hade bestämda åsikter och en stark känsla för familjen.

Vi träffades inte så många gånger under senare år, men det var alltid lika lätt att knyta an. För mig är hon för alltid förknippad med sommaren, för det var på somrarna hon och hennes familj kom på besök till Ödängla, särskilt åren innan hon och maken Lennart hade skaffat sitt sommarställe i Sankt Annas skärgård.

Skälet till besöken var framför allt vänskapen mellan Margits make Lennart och min far Eric. De var kusiner och hade umgåtts mycket i barndomen. Detta betydde enormt mycket för min far, som själv inte hade några bröder. Jag brukar säga att Lennart och hans bror Birger var lika nära som någonsin några bröder för min far.

Det här var ett glatt gäng, som förstod att uppskatta vänskap och enkla nöjen som sjöturer, fiske och rejäl husmanskost. Margit trivdes som bäst i makens sällskap - jag tror att hon tyckte om när han gick i pension och inte längre var ute på försäljningsresor runt om i landet. När han gick bort sörjde hon honom djupt.

På bilden härintill står hon i centrum, med Lennart - de håller varandras händer. Jag vet inte om det är förlovning på gång. Tiden är 1950-tal och platsen sannolikt svärmor Esthers hus på Södra Tingsgatan i Mönsterås.

Paret till vänster är Lennarts bror Birger och hans fru Berit. Både Lennart och Birger skaffade sig utbildning och flyttade till större städer. Mönsterås bjöd inte så många möjligheter kring år 1950. I och med att Margit nu har gått bort är samtliga på bilden avlidna. Hon sörjs av en dotter och en son.

tisdag 5 februari 2013

Jan Mårtenson, diplomat och författare del 2





Jan Mårtenson, diplomat och författare del 1





torsdag 24 januari 2013

Informationsmöte Berättarfestival Elisabeth Jonsson inleder